Min andra vecka på Gonana – möten, upplevelser och nya perspektiv

Min underbara och tålmodiga kollega Kim tog med mig på en lunchpromenad längs Bree Street. Hon tycker om att sticka kläder med olika mönster, och vi pratade om dans och den färgstarka kulturen. Jag ser i henne styrkan hos en ung kvinna som representerar dagens generation. Respekt till henne.

Veckan hjälpte mig också att förstå hur viktigt det är att bygga relationer inom turismen – med guider, flygbolag, hotell och restauranger. Gonana har byggt upp sitt nätverk under 20 år som experter på Afrika.

Kapstaden – en plats av hopp och styrka för många

Jag träffar ofta Uber-förare som kommer från andra länder, bland annat Zimbabwe, Angola, Etiopien och Kenya. I en mataffär träffade jag en vänlig man när mitt kort inte fungerade. Han visade mig var jag kunde hitta en bankomat och körde sedan hem mig.

Han berättade att han har tre barn. Han bor i Kapstaden och skickar pengar till sin fru och sina barn så att barnen kan gå i skolan. Han berättade om den ekonomiska krisen i Zimbabwe och sa att han tycker att det är lättare att få arbete i Kapstaden. Han upplevde också att människor här inte alltid är villiga att ta de jobb som han gör.

Hans berättelse fick mig att tänka på min egen bakgrund. Jag kommer från Mongoliet, där många unga människor flyttar till Sydkorea och andra delar av världen i sökandet efter ett bättre liv. De skickar pengar hem till sina barn och familjer. Samtidigt blir familjer separerade och barn växer upp utan en förälder i närheten.

Jag föll i tankar. Innan vi sa hej då gav jag honom lite extra dricks och tackade honom för hans hjälp.

Ett besök hos skräddaren

En dag efter jobbet tog jag med min blommiga tvådelade outfit – en topp och ett par byxor – till Ibrahims skrädderi på Greenmarket Square, Protea House 7 .

Butiken ligger vid torget, med färgglada, handgjorda kläder som visas upp utanför. Jag ville få min outfit ändrad så att den passade mig. Jag hade gått upp lite i vikt, så den behövde justeras en aning.

De gjorde ett fantastiskt jobb, och det kostade 250 rand. Jag hade kanske kunnat köpa ett nytt plagg för den summan, men jag ville ge min blommiga outfit en ny chans. Jag vill inte köpa kläder i onödan, och samtidigt får jag möjlighet att stötta en hantverkare.

Ett besök på Boa Beauty

Kapstaden är en solig och vacker stad, och jag ville prova på manikyr och pedikyr. Här använder jag sandaler och kortärmade tröjor oftare. Hemma i Sverige tycker jag också om att fixa naglarna på sommaren.

Massage- och nagelsalonger ger arbete åt många kvinnor. På 7 Kloof Street  finns en mysig salong med rosa inredning och flera nagelbord.

Det var fullt av kunder, och många av dem var män! Jag frågade nagelteknologen om hon kunde måla mina naglar i olika färger, men hon gjorde bara manikyr i en och samma färg. En fransk gelmanikyr kostade 450 rand, vilket jag tyckte var mycket billigare än hemma.

Jag vågade inte sätta mig för en pedikyr bland alla män den här gången. Det får vänta till en annan dag.

Heritage Day

På Heritage Day promenerade jag förbi de färgglada husen i Bo-Kaap till Iziko Slave Lodge, på hörnet av Adderley Street och Wale Street .

Inne i den gamla byggnaden förändrades känslan. Texterna gjorde historien synlig, och jag kände dess tyngd genom hela kroppen. Det var som om byggnaden fortfarande bar på sorgen.

Att födas in i slaveri, föras över havet och få ett nummer. Vilket öde. Jag kände ännu större respekt för frihetskämparna när jag läste om dem som hade mördats under kampen. Text efter text berättade om den mörka tiden.

Jag tänkte också på hur kampen för mänskliga rättigheter fortsätter än i dag. Det handlar om att barn ska kunna gå i skolan, att människor ska ha ett hem och mat på bordet, lika lön, rätten att rösta och hbtq-personers rättigheter. Och så finns alla dessa onödiga krig som fortsätter att ta liv och splittra familjer.

Till slut började jag må dåligt. Jag satte mig utanför en stund och tog ett djupt andetag.

Mojo Market 

Efter en stund tog jag en Uber till Mojo Market på 30 Regent Road i Sea Point . Entre kostade 250 rand. När jag gick in möttes jag av hög jazzmusik och många små matställen. Jag letade efter mat som kändes lokal, men här fanns något för alla smaker. Jag köpte ett matchate med mango och vanilj. Så exotiskt! Till slut hittade jag ett stånd som serverade olika rätter i pitabröd. Glada kunder och bra service. Ett ställe att besöka om du promenerar genom Sea Point.

Efteråt promenerade jag längs havet. Dimman låg över Atlanten. Efter mitt besök på museet fick den mig att tänka på Kapstadens mörka historia, som fortfarande gör sig påmind.

Lördagens fynd

På lördagen gick jag till Access Park i Kenilworth . Det är ett stort outletområde med många klädmärken samlade på ett ställe. Mitt mål var att hitta ett par vandringsshorts och en hatt, men jag hittade också några fina toppar från Gant och BOSS för under 200 svenska kronor.

Jag gick in och ut ur flera butiker innan jag till slut hittade ett par vandringsshorts hos The North Face. Äntligen! Någon hatt hittade jag däremot inte.

Innan jag åkte hem såg jag Food Lover’s Market och gick in för att handla. Där fanns allt möjligt till köket. Jag fastnade särskilt för de färska kryddorna och all frukt.

Söndag längs kusten

Söndagen var väldigt blåsig. Jag följde med på en guidad tur tillsammans med andra turister, och vi fick snabbt en fin gemenskap i gruppen. En av deltagarna var en kille som hade rest till hela 145 länder – imponerande! Vi pratade om turism och hans livsstil som resenär medan vi lämnade Kapstaden bakom oss och följde den vackra kustvägen. Längs vägen såg vi de mäktiga Tolv apostlarna, vars dramatiska silhuetter reser sig längs kusten. Vi gjorde också några korta stopp för att fotografera och njuta av utsikten.

Första stoppet var Hout Bay. Vid marknaden nära stranden hittade jag äntligen en hatt! Där fick jag också syn på ett tält där en familj sålde vackert snidade träskålar med afrikanska mönster. Mannen som visade mig skålarna kallade en äldre kvinna i tältet för mormor.

Jag gick in och började prata med henne. Hon var 80 år och egenföretagare. Hon berättade att åtta personer i familjen försörjer sig genom försäljningen på marknaden. Jag valde ut några skålar, men när jag skulle betala var nätet så dåligt att mitt Revolut-kort inte fungerade. Varför hade jag inte tagit med mig kontanter? Jag fick lämna skålarna kvar, för det var dags att åka vidare.

Nästa stopp var Boulders Beach i Simon’s Town, där vi skulle se de afrikanska pingvinerna. De var mindre än jag hade föreställt mig, och jag lade märke till de rosa partierna ovanför ögonen. Det var mycket folk vid pingvinerna, så vi gick vidare till en lugnare del av stranden. Vattnet var klart och sanden mjuk. Jag fick se pingvinerna på nära håll och lyckades ta fina bilder.

Efter pingvinerna åkte vi vidare inom Simon’s Town för att äta lunch vid False Bay. Husen där påminde mig om en blandning av fransk och tysk arkitektur. Vi åt på en fiskrestaurang. Portionerna var stora, maten var färsk och vi blev ordentligt mätta.

Cape Point ligger i Table Mountain National Park, som sträcker sig längs Kaphalvön från Table Mountain i norr till Cape Point i söder. Här möts dramatiska berg, branta klippor och Atlanten. Nationalparken är en del av det unika Cape Floral Kingdom, som är känt för sin stora mångfald av växter, bland annat proteor och många arter som bara finns här. Området har också ett rikt djurliv med bland annat zebror, antiloper och strutsar. Det är en plats där naturen verkligen får ta plats.

På vägen mot Cape Point berättade vår duktiga guide om vin, växterna i området och djurlivet. Jag spanade ivrigt efter vilda djur genom bilfönstret, men såg inga. Det var många andra bilar på vägen, och jag började undra om jag skulle få syn på något djur alls.

Vid Cape Point gick jag upp längs den anlagda vägen. Vandringen kändes lätt och välordnad, och utsikten gjorde varje steg värt det. Den som inte vill gå kan ta bergbanan upp, men jag valde att promenera. Jag stannade flera gånger för att ta bilder. Åh, vilken vy!

Vi fortsatte sedan till Cape of Good Hope, Godahoppsudden. Där gick jag uppför klipporna och såg ut över havet. Jag försökte föreställa mig hur människor för flera hundra år sedan måste ha upplevt den mäktiga kustlinjen när de kom seglande. Längs vägen såg jag också växter och blommor som fick mig att stanna upp.

Och så, på vägen tillbaka, hände det äntligen: jag fick syn på en antilop! Efter allt mitt spanande dök den upp när jag nästan hade slutat leta.

Vilken helg. Fynd, nya möten, hav, berg, pingviner och till sist ett vilt djur. Kapstaden fortsätter att överraska mig.

Vad kommer nästa vecka att föra med sig? Följ med, så upptäcker vi det tillsammans!